Ronneby Airport, 18:43

Sitter här på Ronneby flygplats och har precis checkat in och gått genom säkerhetskontrollen. Det är fortfarande få som väntar vid gaten här — bara jag, en man som pysslar med mobilen, och en kvinna som går omkring med sitt barn i famnen. Jag har precis skickat ett SMS till Ullis och skrivit att jag älskar henne. Kärlek, är det när man saknar sådana enkla saker som kramarna i köket och att trycka kinderna mot varandra, att plötsligt få svårt att koncentrera sig på en film, att tycka om att känna den friska doften från hennes hår efter en kvällspromenad? I så fall är jag det. 🙂

Hur många dagar jag än stannar nere i Ronneby, känns det som att det är för få. Tiden går så fort när vi är tillsammans! Vi vill båda få ändring på det här, och vi har diskuterat framtiden en del nu de senaste dagarna när ju ämnet dyker upp rätt naturligt. Fortfarande kommer framtiden att få utvisa exakt hur det kommer att bli, men jag känner mig vid gott mod, och tankar på där jag och hon bor ihop på obestämd tid värmer mig. Ibland kan jag nog verka lite ”seg” för utomstående om sådana här beslut, men det är eftersom jag inte vill göra saker förhastade, eller utan mitt hjärta bakom mina beslut. När vissa liksom leker lite vilt i vattnet och plaskar lätt innan de går upp på stranden igen, vill jag hellre vara säker på hur sjön ser ut. För sedan vill jag ägna mig åt dykning.

Nåja, nu funderar jag på att ta mig något att läsa här. Det var längesedan jag läste en Aftonbladet i pappersform. Jag märker att det nuförtiden nästan bara händer antingen när jag besöker andra som har, eller flyger. Jag tillhör verkligen en av de här användarna som förstör för papperstidningsintäkterna. 😉

Vi hörs igen från Arlanda! Om jag hinner, det vill säga. Jag tror att det bara var runt 40 minuter paus där, så det får bli ett kort inlägg i så fall, haha!

Men nu är klockan 19:10 och det är dags för lite tidningsläsning, eller om jag bara roffar åt mig en och läser på planet. Det börjar bli aktuellt för ombordsstigning. Ja, faktiskt plingar det precis till nu och kön börjar formas! Vi hörs!

Stockholm-Arlanda Airport, 20:33

Ojoj, vi landade faktiskt fram före schemat, efter en ovanligt skakig landning tycker jag (kan det ha varit ca fem luftgropar??). Däremot, på grund av att jag var inställd på att köpa en Pepsi Max och fototidning innan nästa avfärd och fick en lång kö framför mig, så är det redan snart bara en halvtimme innan planet lyfter. Och blogga vill jag ju också hinna med, haha! Jag är kissnödig, men får se hur det blir med den saken. Nej, det ska väl hinnas med, tror jag. Inte fanns det plats i gaten heller, precis varenda sittplats upptagen på ett eller annat vis. Så nu sitter jag vid den intill. Nåja, det är nog redan dags att bege sig vidare till toaletten alldeles strax då. Efter ett par stressdruckna klunkar Pepsi. Japp, så får det bli! Vi hörs igen när jag är hemma då. Hej svejs!

Piteå, 00:08

Usch, vilken lång och seg taxifärd hem med alla som ska av i byarna innan. Rosvik, Framnäs, osv. Det kändes mer som att åka buss än taxi, faktiskt. Nåja, äntligen hemma i alla fall, och skönt att ha det någorlunda välstädat här nu när jag kom hem också. Nu ska jag strax kolla i kylen vad mina föräldrar har handlat till mig som kvälls/morgonmat här.

Tyst känns det också här, och det kommer väl att kännas mer tomt i sängen nu än någonsin också, usch… När jag gick genom de folktomma gatorna i stan slogs jag av känslan att bara vara här uppe för att jobba och leva själv, med det viktiga andra nere i Ronneby. Jag är inte gråtig eller så när jag sitter här just nu, men däremot trött och tom. 🙁 Jag hoppas att vi kan kramas och vara nära varandra snart igen, Ullis! ♥