Jul och massage, med nyår på horisonten

Oj oj, nu har det gått en tid sedan jag bloggade igen! Närmare bestämt 19 dagar! Vad har hänt här de senaste 19 dagarna då? Jo, bland annat har det ju varit jul. Den tillbringade jag dels hos min syster, för att ägna resten av kvällen hos mina föräldrar. Det blev en ovanligt lugn jul i år, men det var också skönt!

Efter maten, drickat, och klapparna, så var jag till sist hemma igen, och dagen därpå packade jag upp min nya massagesits som jag fick, från OBH Nordica. Det var med viss nyfikenhet jag kopplade in den i eluttaget efter att ha rivit bort tre stora gulröda varningslappar på den som sa att man absolut inte fick ha fingrar i någon skarv eller invärtes i stolen då den arbetade, eftersom den arbetade väldigt intensivt och kraftfullt för att ge en bra massageeffekt.

Naturligtvis skulle jag aldrig få för mig något sådant dumt, men som någon sa: ”Egentligen borde vi ta bort alla varningslappar och låta problemet med idioter lösa sig av sig självt”. Däremot var ju budskapet minst sagt respektingivande. Skulle jag kunna resa mig från stolen efter en behandling? Skulle jag vilja ha mer efteråt, eller vara rädd? Frågorna som surrade i huvudet var många!

Med facit i hand kan jag bara säga att den verkligen jobbade på hårt med ryggen, ända från ryggslutet upp till skulderbladen. Ja, rentav PÅ skulderbladen. Hårt! Ehm, ska det va’ så? Nåja, det gjorde lite ont på vissa ställen på ryggen när den jobbade på, framförallt i mitten, men efter behandlingen kändes det helt okej! Det kändes framförallt inte som att jag skulle ”knaka” med ryggen särskilt enkelt, och lite mjukare kände jag mig nog. När jag provade den var jag utan kläder, med tanken att det kanske var extra bra att ge den så god kroppskontakt som möjligt, men ehh, det behövs nog inte, så hårt som den jobbar på.

I övrigt så står nyårsaftonen för dörren, och egentligen borde jag väl blogga ihop en sammanfattning på året, på samma sätt som jag gjorde fjol, men då blir nog det här inlägget gigantiskt. Så jag tar det senare, i bästa fall. Med nyårsaftonen kommer hursomhelst en ny resa ner till Ronneby och Ullis, där vi ska dricka skumpa, byta ”nyårsklappar”, se film, och kanske också besöka en romantisk restaurang i Karlskrona. Det kommer säkert att bli mysigt och bra!

Annars, nu allra senast, har jag igår köpt hem två DVD-filmer till Ullis adress, hähä. Nu kommer hon inte undan. 😉 Nej, det var eftersom jag är rädd att de inte hinner hem hit innan jag ska iväg, och så att vi kan se dem om lusten faller in. Filmerna är två gamla favoriter för det väldigt angenäma priset á 59 kr styck: The Big Lebowski och Amelie från Montmarte. Den förstnämnda tragikomiska filmen gillar jag just därför att jag är svag för svart humor ibland, och den gör just det väldigt bra! Underbara karaktärer i, och efter den kan man ju bara inte låta bli att älska ”The Dude” i all hans enkelhet. Den senare filmen där, Amelie, gillar jag eftersom det är en film som är fylld till bristningsgränsen av kärlek och värme, på ett sätt som är roligt snarare än fånigt. Där Amelie Poulain har en fantastiskt skön syn på livet, och där jag undrar om man inte blir en gnutta bättre människa av att ha sett filmen. Världen vore åtminstone lite bättre om alla hade en liten Amelie i sig.

Nu är det dags att ta av sig lurarna trots att Sarah McLachlan sjunger sin Vox så vackert, och se sig omkring efter vad jag ska göra av den här köttbiten i kylen. Ha det bra, läsare!