En måndag med film

Hemma igen, mätt efter en snabb panpizza i ugnen så fort jag kommit hem, och tänkte blogga lite… för en gångs skull, får man väl nästan säga, med min bloggfrekvens. Sitter och har precis slötittat på det här nya programmet Miljonlotteriet Lyckohjulet på TV 3, något som ska vara alldeles fantastiskt bra enligt USA (ett av de mest framgångsrika programmen genom tiderna där), och vem ser jag inte, om… Ja, jag måste nog skriva en helt egen rubrik för det här!

Mysteriet Hans Wiklund

Alltså, vad gör karln? Jag kommer framförallt ihåg honom som filmrecensent i Sundgren och Wiklund tillsammans med Nils-Petter Sundgren. De var ett par som jag tycker hade en viss pondus ändå, ett programledarpar som jag tyckte matchade varandra väl. Den ene en gammal filmräv sedan Filmkrönikan, och den andre en nykomling som jag, i den yngre generationen, bättre kunde identifiera mig med.

Sedan dess medverkade han i Ballar av stål, och fick också sitt alldeles egna filmprogram i Go C på Canal+. Och nu medverkar han i… Miljonlotteriet Lyckohjulet! Där han står och berättar när deltagarna gissat fel på L-KST--- i ämnet ”utrymme för unge”, tillsammans med en bimboliknande kvinna som försöker se Silverstedsk ut i hållningen där hon struttar omkring och pekar stolt på ikoner på den elektroniska displayen. Denna svåra konst att bemästra som hon verkar vara väldigt stolt över. Vad hände, Hans!

Neeej, Hans!

Jag ser framförallt två möjliga tragedier som orsakat den här händelseutvecklingen: antingen räknas inte filmrecensionprogram som gångbara längre, vilket vore synd, eller också har Wiklund fått någon sorts hjärnsläpp, vilket vore synd.

Åter till verkligheten…

Nåja, nu zappar jag vidare och tittar på Halv åtta hos mig under tiden jag väntar på Guldbaggen 2010 som börjar om en kvart. Får se hur det går för Milleniumfilmerna nu. Många tycker de var ganska mediokra, och sett till handlingen var de kanske inte direkt filmer med jättekast i deras handlingar, men ser man på dem relativt svensk film, tycker jag de var riktigt bra. Jag kan ha överseende med att jag kunde gissa vad som skulle hända ibland. Det är ändå något extra med svenska filmer, tycker jag. Svenska filmer som är något mer än Göta Kanal 3. Ja, där får man en del perspektiv.

Det blev ett blogginlägg i filmens tecken idag! Och nu har jag bara 10 minuter till godo för att städa undan en del mat här, tömma diskmaskinen, och fylla på den igen. Så… Hej svejs!