Dagen efter…

Jahapp, så var det snart dags för ny vecka igen. Igår gick den traditionsenliga händelsen som får stora delar av Sverige att stanna — Melodifestivalfinalen. Jag är själv tveksam till vinnaren, men kanske låter jag mig färgas av min rent allmänna hållning till ballader. Vi får väl hoppas att den åtminstone tar sig igenom delfinalen i Norge så att spänningen bevaras inför Eurovision Song Contest-finalen.

Efter Melodifestivalen gick jag och Ullis ut en sväng på stan för att leta något lämpligt uteställe. Vi hittade ett, men det var inte direkt för vår åldersgrupp, haha. Nåja, de hade åtminstone lediga bord, och inte en jättekö, som hos Challenge Bar… Där noterar vi att man måste vara i tid för att inte hamna i en mördande lång kö, som det var då vid elva-tolvtiden. Nyhetens behag är verkligen tydligt ibland.

Idag har vi mest tagit det lugnt här, vi har båda känt oss ganska sega, vad konstigt…! Till middag blev det palt, något Ullis också gillar, tack och lov! Och hur kan man inte gilla det? Lättlagat är det också, åtminstone när de är köpta. Bara i kastrullen med dem, och vänta. Det var en väldigt passande nivå på matlagningen för en dag som denna…

Efter det har vi sett filmen Mickey Blue Eyes, en av alla filmer med en förvirrad Hugh Grant i huvudrollen. Jag kom nog ihåg den som lite bättre än jag tyckte den var nu, trots att jag bara kom ihåg bara lösryckta delar i den.

Nu står Wipeout på här, och snart väntar Ballar av stål. Någon gång däromkring kan jag tänka mig lite kvällsmat, och efter det vore det inte dumt med en välbehövlig natts sömn!

Ha det bra!