Ja, då sitter man här igen och är på god väg till ännu en ny vecka. Den här oöppnade veckan kommer att bjuda på bl.a. Våffeldagen på torsdag, så helt dum är den ju inte. Vi kommer att introducera mitt våffeljärn då — så dumt att jag aldrig har använt det förrän nu. Våfflor har helt klart varit en för liten del av min vardag, så det är verkligen skärpning på den punkten, tycker jag. Jag tror och hoppas att jag ska kunna klara av att äta våfflor oftare!

Helgen som gått har än en gång gått i ölandets och ciderns tecken, och godisets… Haha, det är inte utan att man börjar känna att det är dags för skärpning där med, särskilt om vi ska unna oss en våffeldag med rena samveten. Kanske får vi börja ta promenader mer regelbundet på vardagarna. Dagarna blir ju allt längre nu också, så det skulle egentligen inte sitta helt fel, även om jag ofta känner mig lite seg efter jobbet och kanske får tvinga mig till det lite, åtminstone till en början. Däremot är jag ju mindre hängig än tidigare när jag chattade med Ullis sent på kvällarna, så där har det redan hunnit bli bättre. Jag känner mig inte alls i lika stort behov av att vila middag efter jobbet som tidigare.

Nu härnäst är det inte överraskande måndag, och då är det kanske lätt att stressa upp sig på jobbet när det sätter fart med e-postfloden, möten, och allt vad det kan vara. Kanske håller du rentav andan när du läser e-post och lider av e-postapné? Haha, ja, vilka konstiga problem man kan få i kontoret. Ett av råden mot det är att ”motionera”. Jojo, jag får väl ursäkta mig med det när jag går ut på en joggingrunda efter morgonfikat. ”Det är eftersom jag började känna av min e-postapné och jag måste stressa av, och jag kommer ju få bättre kondis på köpet vilket gynnar min ork!” Vi får väl se hur det går med det… 😉

Nåja, nog om det. Nu sitter Ullis här bredvid och äter lite kvällsmat, så jag ska haka på. Ha det bra, läsare!